Tji fick ni

Jag försöker hitta goda ting som man blir piggare av. Som kroppen fungerar lite bättre av. Nu kanske ni tänker jaha och då menar hon chokladbollar då? Men se här är något som lurar ögat! Visst ser det ut som vanliga chokladbollar men tji fick ni. Det är frukt -och fröbollar!

Mixa helt enkelt ihop goda grejer såsom torkade tranbär, torkade fikon, solroskärnor och pumpakärnor (rostade i ugn 15 minuter 150 grader) + kokos. Jag hoftade bara ihop men det finns recept också om man vill vara mer exakt, till exempel i boken Carolas Ekosöta. Observera att smeten är ganska så tjock och du behöver en mixer/matberedare med riktigt riv i för att det ska gå bra. Vår mixer är lite klen så jag tog lite i taget och mixade.

Rulla massan till bollar och rulla runt i lite extra kokos. Jättebra som mellanmål, dämpar sötsuget och ger härlig energi!

Spelreglerna

Boktips nr 2 för januari. Här har ni del 1

Anna Gavalda - En dag till skänks
En syskonskara rymmer från ett tråkigt bröllop. De är vuxna nu men är på jakt efter det där sista äventyret, spåren av barndomen som både varit grus och glitter. Stora ord i liten förpackning.

Eli Levén - Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats
Poetisk drömsk debut gestaltad kring en helgonbild av Sankt Sebastian bunden till trädet och genomborrad av pilar. Starka känslor och raska svep mellan vackert och fult, förnedring och förstånd. Sebastian är kär i Andreas men innerst inne är han inte Sebastian utan Ellie. Samtidigt som Sebastian destruktivt förstör sig själv är Ellie på väg att resa sig ur askan av det som blir kvar.

Amanda Hessnert - Middag med mr Latte
Bered dig på att bli riktigt hungrig! En roman fylld av passion för mat, tänk att man kan ta matjournalistik till en så pass nivå att det blir nästan vackert (och framförallt kurrar i magen) i varje kapitel som är en del av Amandas jakt efter kärleken. Längs med vägen fångas recept upp (och alla recept finns med i boken så man själv kan laga gottigheterna) från släkt och vänner samt hennes egna favoriter.  Lite  Sex and the city feeling, fast utan sex och skor... Bara mat!

Jonas Karlsson - Spelreglerna
En novellsamling. Innehållet är lite i stil med Johan Ajvide Lindqvists vardagsskräck fast ändå på Jonas Karlssons egna vis. Min favorit är Fakturan som handlar om att det en dag kommer en faktura i brevlådan på allt som man har upplevt och känt i sitt liv. Hiskeliga summor. En riktig vardagsrysare!

Antologi, red. Helene Ehriander och Maria Nilson  - Starkast i världen
Vem har inte fått läsa/höra Astrid Lindgren historier och haft stor glädje av det i skolan? Många är vi nog som älskar sagorna och fortfarande blir lite varma i själen när vi tänker på Pippi, Emli och Ronja. När man växer upp ser man också en annan innebörd i berättelserna. Här samlas artiklar om hur man plockar in Astrid Lindgrens författarskap i klassrummet och använder texterna i undervisningen. Bakom boken står lärare, forskare, bibliotikarier och blivande lärare.


Blurrigt

Idag ska jag göra omslaget till min nya diktsamling. Klurigt! Jättesvårt att välja bild, men jag tror det blir något med anknytning till skog och natur.

inspiration från bekännelser

Klicka för större

I går var det en sådan där vanlig söndag med tvätt, städning, disk och plugg.. Men på kvällen var det bra film på femman (En shopaholics bekännelser)så då passade jag på att göra något lite roligare - rita, rita, rita. Bara det som kom ur huvudet och med inspiration från filmen.

2 års kalas

En grabb som blir stor! Minsta lillebrorsan V. Hipp hipp hurra!
Rosor, prinsesstårta, cupcakes, dammsugare
(I paketet från mig och Fredde var det fingerfärg)
Färgglatt i gråslask
nu ska jag kolla på del 2 av en inspelad föreläsning (filosofin)
dagens frågeställning är om vi egentligen vet någonting, kunskapsteorin
tänk vad lyxigt man kan ha det, att man får pausa, spola fram och tillbaka
ja tänk om man haft det så hela skolgången
hade varit bra mycket roligare - och lättare

Lördag

Frukost. (köpte ny duk igår, visst blev det fint?)
Ha en fin lördag!

Birds flying higher


Inte enklare än så

En del av januaris läsning.

Kajsa Ingemansson – Inte enklare än så
Bladvändare som får det att rycka i nerverna. Hur ska det gå? Annika är fångad i vardagen som bara går runt, runt, runt. Hon söker efter passion, något nytt, något som gör att hon känner att hon lever. Och en dag på jobbet så dyker Rickard upp och fyller det där tomrummet. Men hon älskar väl fortfarande sin man Tom, eller?


Karen Levine Hanas resväska
Lättläst sann bok med två parallella berättelser, dels om Hana, en flicka som dog i Auschwitz och dels i nutid med en grupp barn i Japan som diskuterar, lär sig och sprider kunskap om förintelsen till andra barn.  En personlig bok som har en alldeles särskild glöd.


Catharina Segerbank Trösterikt
En a till ö blädderbok om tröst i det mörka. Mycket är vackert, fint och sant. Ibland känns det dock lite för glättigt och jag tror inte helt på tänket att bara tänka på annat eller ”glömma” det svåra.


Anne Tyler - Påminnerskan

Ett suveränt anslag ger mig lite för höga förväntningar, efter halva boken ger jag nästan upp. En man (rätt så sorlig figur) får sitt minne stulet. Han flyttar till en ny lägenhet och den första natten tar sig in en inbrottstjuv in när han sover. Dagen efter vaknar han på sjukhuset. Det är alldeles blankt i huvudet.. En spännande story men jag känner inte att det når ända fram.


Lucette Matalon Lagnado och Sheila Cohn Dekel – Josef Mengel Eldens barn
Mycket har berättats om Auschwitz. Många välskrivna historier som berört och upprört.  Men om Tvillingarna i Auschwitz har det varit rätt tyst om. I den här boken berättar de själva om vad de varit om och hur det är att leva med minnet av läkaren Mengeles grymheter och experimenten han utsatte dem för. Man ryser, gråter och blir förbannad. Det får aldrig hända igen.


Katarina Kuick och Ylva Karlsson- Skriv om och om igen

En bok som gör det lite roligare att skriva när det är totaltyst i skallen och det vita pappersarket är jobbigt tomt. Jag tror målgruppen är yngre tonåren men jag hade stor glädje av boken även om jag är 19. Layouten gör en stor del av upplevelsen, det är en bok man blir glad av att bläddra i och samtidigt får idéer och inspiration med övningar och kortare författarintervjuer. Vad väntar du på? Slå upp sidan 60 och skriv en dikt!


Naturen talar för sig själv


headache

Märkliga bilder jag fotade här om dagen.

Vita bergen

Vita bergen. Inte som i Vitabergsparken i Stockholm. Betydligt mindre och på en helt annan plats i Sverige. I Valboskogarna. Här klättrade man som liten uppför det som tycktes vara gigantiska berg. Det fanns något magiskt över vita bergen. Bara namnet och så känslan när man klättrade och tog sig upp till den högsta punkten. I förra veckan var jag där igen. Ett återseende som tog många år innan det blev av. Vita bergen var  mycket mindre än vad jag minns det som, ganska logiskt ge för sig. Man har ju växt och blivit längre.
Jag skrattade lite för mig själv hur lustigt det känns. När man växer upp tenderar magin kring såna där platser att bara försvinna. Man kanske står nedanför en magisk barndomsplats och tänker: jaha här var det, inte mer.

Så jag klättrade upp. Bara för att. De till synes små bergen var dock fortfarande en utmaning att ta sig upp för, särskilt i djupsnö. Men är man envis så går det.
Sen stod jag där uppe och kände att platsen fortfarande var lika magisk. Vissa saker förändras liksom inte. Samma berg. Kanske en annan människa. Men med samma nyfikenhet och önskan att se långt bortom trädtopparna. Nu som då.

Logiskt, vackert, lätt och svårt



Verklighetens beståndsdelar

Idag: filosofiplugg. Snart kanske jag kan lägga till filosof på visitkortet. Skämt åsido. Men jag tycker det är väldigt intressant, kanske just för att jag tänker väldigt mycket och i filosofin finns det stort utrymme för just tänkandet, grubblandet, funderandet. Ända sedan jag läste Sofies värld, tror jag var 10 eller 11 år så har jag haft en enorm fascination för just filosofi.
Stör mig bara så mycket på en av böckerna i kurslitteraturen. Känns så cyniskt ibland bara för att det ska vara kritiskt. Fast mycket är spännande också. Och det är nästan lite roligt att bli uppretad och provocerad när man läser, det får igång tankarna, triggande liksom.
Post it lappar sitter just nu här och var med frågor såsom: Vad består verkligheten av? Finns det någon anledning att vara rädd för döden? Djupt. Väldigt djupt.

Filosofin varvar jag med Thåström, strömmandes ur högtalarna och så spelar jag lite gitarr och sjunger med förkylningsröst.

Och så är jag färdig med min senaste diktsamling. F ä r d i g.
Känns skumt, konstigt, ja märkligt. Det var både med ont i magen, förväntan och ja lite andra känslor som jag klickade iväg mitt manus idag. Inlagan ska sättas om till pocket (mina tidigare böcker var i A5 så jag kände att det var nog dags för en förändring.) Jag är nöjd men samtidigt ovanligt nervös. Det finns alltid ord som skulle kunna byta plats eller vara nåt annat. Men man får liksom sätta punkt. Det är ju det som skrivande går ut på. Och jag tror det blev väldigt bra ändå.

Filosofi däremot, där finns kanske inga punkter (eller gör det?) Tankar föder nya tankar och de eviga frågorna kanske just förblir eviga. Det kan nog kännas lite bittert och meningslöst; varför man ska lära sig något där det egentligen inte finns något facit? Men hur vi tänker och känner förändras ständigt, både inom oss själva och runt omkring oss.  Verklighetens beståndsdelar är nog inte samma för mig som för dig. Filosofiska problem kan nog göra vem som helst tokig samtidigt som det ändå kan kännas nödvändigt att tänka lite extra ibland. Ifrågasätta någonting. Att tänka noga.
Det kan fungera som ett sätt att stanna upp i livet som annars ofta rusar väldigt fort.

Tisdag


Tårtskrap och snöstjärna

Jag vet inte varför men jag tycker det finns något slags bitterljuvt, mest vackert vemod i smulorna på tårtfatet. En sådan där märklig sak som jag finner värt att bevara.

Men det jag egentligen ville säga var att jag såg något annat oerhört fint idag. Tog en promenad i snöyran, jag sträckte ut handen och fångade några av de stora snöflingorna och la märke till att en lite mindre snöflinga var extra speciell. Ja det låter kanske lite löjligt men jag blev alldeles till mig för att just den snöflingan var en sådan exakt stjärnformad vacker liten skapelse att jag först trodde att den var urklippt i papper. Det heter ju snöstjärna av en anledning men det är sällan som man verkligen ser en sådan snöflinga. Då kändes det som att saker har en mening ändå.
Det finns så mycket som är just vackert.

Slaget mot svärtan

Börjat förverkliga fotoidéerna i den röda skrivboken. Här: Slaget mot svärtan. Blandning av mörker och ljus.

Gulbeta, jomenvisst

Hej måndag! Idag börjar jag plugga igen. Filosofi A (på distans) har jag kommit in på så nu blir det till att gräva djupt i livets eviga frågor. I lördags bjöd vi Fredriks kompis Helena på en kladdkaka gjord på bland annat gulbeta. Känner ni er som frågetecken? Kladdkaka och rotfrukt? Prova själva och se hur GOTT det är! Och så får man lite nyttigheter på köpet. I receptet använder de riven gulbeta som dekoration ovanpå men just den lilla detaljen kändes inte lika klockren... Istället körde vi på syltade apelsinskal. Rivet apelsinskal som man kokar upp i en sockerlag (socker och vatten) tills de mjuknar och sedan låter torka litegrann.

Allt är i rörelse

Frusen fredag, sådär så det gör riktigt ont i kinderna.
Har en jättebra novellidé. Lite vardagsskräck inspirerat av Johan Ajvide Lindqvist...
Läste ut Ulf Lundells Allt är i rörelse, finns ingen som kan beskriva den svenska naturen som Lundell. Bra roman förövrigt, bitvis lite förvirrande men jag gillar de tvära kasten mellan passion, misär, politik och betraktelser. 
Det märks att man är förkyld när man blir alldeles slut av att åka till affären eller till biblioteket för att leta kurslitteratur. Nu har jag skrapat i hop av 3 böcker av ungefär 7. Heja!

Alla dessa färger

Jag älskar att se världen i tusen färger. Tusen skiftningar och nyanser. Ofta när jag redigerar natur låter jag färgerna spraka, blekna, ja göra lite hur som helst, naturen får helt enkelt tala sitt språk och ögonblicket sitt.
Ofta blir det kanske 8 varianter av en bild som hamnat extra varmt om hjärta.
En 1/3200 dels sekund i fem olika skepnader ser ni här ovan.

Godaste

Nu är ju saffranssäsongen slut.. Men vi hade sån tur att vi glömt bort en påse som låg på lur i skafferiet. Otroligt goda skorpor blev det!

Återvända

Idag gjorde jag något jag inte vågat göra på 6 år. Något som för mig var otänkbart för bara 2 år sedan.
Jag återvände till min gamla högstadieskola, där jag gick ungefär ett halvår innan jag bröt mig fri och bytte skola. Min skoltid har inte varit bra alls egentligen men just det där halvåret var det värsta.
Jag har drömt mardrömmar om att återvända, eller snarare att det som hände ska återvända - i år och dar har det plågat mig.

Men för en vecka sedan kom tanken till mig att jag måste göra det. Bara våga gå nära byggnaden, bara våga gå in på biblioteket där bredvid. Våga gå en promenad i den vackra skogen där i närheten som jag saknat. Dessutom behövde jag göra det eftersom jag tagit tag i romanskrivandet på nytt, min självbiografi och då måste jag våga minnas. Och idag så kändes det bara som alldeles rätt dag för att göra nåt sånt, utan rädsla tog jag bussen dit. Vackert väder. Såg skolan på håll och ju närmre jag kom desto fler minnesbilder smög sig tillbaka. Men jag blev inte rädd, bara oerhört ledsen.

Det kommer alltid finnas kvar som ett själsligt sår, känslan av att vara utrfryst och mobbad fastnar och det blir revor och sårskorpor på själen. Men jag vill inte vara rädd för det där såret, jag vill kunna gå förbi där utan att känna hur ångesten river och sliter sönder. Ledsen kommer jag alltid vara. Jag glömmer inte. Sårad. Men inte längre rädd.
Idag vågade jag. Och en dag ska jag våga gå in i skolan också, bara stå i ljushallen och känna att jag överlevde.
Jag tar en bit i taget.

Baka baka


Saffransskorpor torkar i ugnen. ♥

Skuggbild


Måndag

High five till mig! Idag blev jag klar med redigeringen/korekturläsningen av min senaste diktsamling, började skriva en novell samt några kapitel på självbiografin. ÄLSKAR FLOW! Nu ska jag ta en paus från mina egna ord och läsa andras. Godkväll!

Skriva, hosta, skriva, hosta, skriva


Måndagsflow. 

Pausade och tog en titt vad som befann sig på skrivbordet:
En klänning jag håller på laga.
Ett antal skivor med Winnerbäck och Thåström.
Ljudbok med Annika Borg som jag började dagen med.
Kalendern. Laddare. Burk med gem. Första säsongen av Glee. Tusen pennor (nåja men bra många.)
Tekopp (vars innehåll nu kallnat och måste fyllas på.)
Telefon gånger två. Bokmärke. Fjärrkontroll.
Dvd med Sigur Rós.
Och så datorn, med en massa ord och Thåström på en volym som gör att man vaknar.


Vad har ni på era skrivbord?

Någonstans inom oss


Jag kan nästan inte gå in i ett bibliotek utan att låna något.
Så i Sandviken följde två relativt nya romaner med hem och landade i bokhögen: Ulf Lundells Allt är i rörelse och så Kajsa Ingemarssons Någonstans inom oss. Det var korttidslån på båda så jag satte fart att läsa. Först ut Någonstans inom oss som jag sträckläste under kvällen/morgonen/förmiddagen/lunchen -

Rebecka hoppar från en klippa i Stockholm. Just i stunden känns det som det bästa beslutet för både henne och alla andra omkring, men i fallet ångrar hon sig när hon tänker på Mikael. Tänker på hur mycket han älskar henne och hur mycket hon älskar honom. Att hon ville hoppa för att inte vara den som skulle bli lämnad, för att det inte skulle göra ont. Men det göra bara mer ont än någonsin. Rebecka når asfalten..
Vi får följa Rebecka i ett slags mellanland, en värld mellan jorden och ljuset. Hennes skyddsängel är med henne men retar mest upp henne.Det enda hon vill är ju att komma tillbaka till Mikael och göra allt bra igen. Smärtsamt ser hon på hur dåligt Mikael mår, hon gör allt för att försöka nå honom och prata om de vackra minnena de delade, men han kommer bara längre och längre ifrån henne.

En bok som handlar om att släppa taget och gå in i ljuset, när det inte längre går att ångra sig. En bok om försoning både att förlåta livet och sig själv. Om kärleken och att släppa den man älskar fri.
Läs, gråt och få en annan insikt i liv, kärlek och död.

Vernissage

Igår storstädade vi, inte det roligaste men jag tycker det är så härligt när man vädrar riktigt ordentligt i kombination med alldeles nymoppade golv och dammråttsfria skrymslen, rent, svalt och skönt blir det. Sen kom en sån där jobbig magvärk och så min muskelinflammation som ville också göra sig påmind. Blää. Då vill man bara dra täcket över huvudet.

Vi förberedde en chokladmousse till kvällen (blev lite gladare av att ha en efterrätt att längta till) och efter lunch bar det i väg till Sandviken för vernissagen av teckning 2012. Fredriks verk kom med, stolt! Men båda vi var nog mest disträ och förkylningströtta, goda snittar var det i alla fall och många fina, fundersamma, annorlunda, vanliga, förvånande, förbryllande verk.
Hem igen och så åt vi lite lördagsgott, kyckling och pesto, med Fredriks bror Alex. Kollade på Det regnar köttbullar (så skönt att skratta riktigt rejält så man blev lite piggare) och åt sedan den goda efterlängtade efterrätten.

Fredagsgott med rödbeta och korngryn

Gott och ljuvlig färg! Vegetariskt dessutom.

2 portioner

Lite smör
1 palsternacka
200 g rödbetor
1 dl korngryn
Cirka 4 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
Paprikapulver
Salt och peppar

Gräddfil
Persilja (gärna färsk)
1 Morot

Skala och hacka palsternackan och rödbetorna i bitar. Fräs bitarna i smör i en kastrull/gryta. Ha även i 1 dl korngryn och fräs alltihop cirka 5 minuter. Häll sedan på vatten och smula i en buljongtärning. Låt koka på svag värme med lock 30-40 minuter. Glänta på locket då och då och rör om så att det inte bränner fast, fyll eventuellt på med mer vatten om det behövs. När bitarna är mjuka krydda med salt, eventuellt peppar, paprikapulver och persilja, smaka av.

Sleva upp i skålar. Klicka på gräddfil, lite paprikapulver är också fint att garnera med. Pricken över i är morotsremsor som du gör genom att först skala moroten som vanligt och sedan dra skalaren fram och tillbaka över moroten så att det blir snöresliknande remsor.
Servera gärna med bröd tilll.

Smaklig måltid och trevlig helg!

Fredagen den trettonde

Asfaltsglitter, den här morgonen unnande fredagen den trettonde oss med en 15 minuters magisk soluppgång, för att sedan åter låta solen gömma sig bakom molnen. Vackert. Det gäller att vara snabb för att inte förlora ögonblicket. En 10 minuters promenad till favoritfotostället och solen i perfekt läge. Love it.

Se dubbelt


Dubbelexponeringar ur fantasin och verkligheten (i vissa systemkameror kan man lägga ihop två bilder direkt i kameran. Kolla i din kamermanual! Jättefiffigt ju!)

Saker snurar på, läkarbesök, pappersarbete, bokningar, redigerar min senaste diktsamling som snart kommer ut, möte kring Demensbloggen, intervju med Edna Alsterlund och så läser jag en massa bra böcker och dricker kopiösa mängder med te.

Januariläsning

Här är en hög med vad jag läst/håller på läsa nu i januari. Kommer dela upp det sen i inte mindre än 3 boktipsinlägg! Just nu läser jag Jonas Karlssons novellsamling Spelreglerna.

Ljust

Vi slängde ut granen redan innan nyårsafton. När man är såna som sätter upp den tidigt känns det bäst så. Först känns det alldeles tomt och konstigt när allt glitter är nedpackat i lådor. Sedan kommer det där vackra ljuset som en hälsning från våren och stannar lite längre dag för dag. Och så plockade vi fram våra fina bokstäver och passade på att flytta om dem lite. Breda tavelramar är perfekta att pryda med vackra ord.

Insamling


"Min pappa fick diagnosen Alzheimer när han var 47 år gammal och gick bort när han var 52. Då var jag 16 år gammal. Idag är jag 19. Jag fick aldrig lära känna min pappa riktigt och den saknaden gör fruktansvärt ont. Jag sätter stort hopp till forskning om Alzheimer och hjärnan. Ingen förtjänar att drabbas av en sådan sjukdom. Och det är även jobbigt att vara den som ser på och inte kan göra något. Jag vill inte se mina bröder insjukna, jag vill inte själv drabbas, jag vill inte se fler i mina omgivning försvinna bort i demensens dimma. Tänd ett hopp i mörkret. Ge en gåva, till minne av Hans Olov Eriksson."

Jag har startat en insamling på Hjärnfonden till minne av min pappa. Pengarna går till forskning om Alzheimer och demens. Den minsta summan man kan skänka är 5 kronor.

Jag kommer lägga in en länk till insamlingen här i bloggens sidomeny. Insamlingen kommer att pågå till den sjuttonde maj, då pappa skulle ha fyllt 56 år.

♥ LÄNK TILL INSAMLINGEN

Du kan göra en skillnad.

Svartvita sagor


Du är lugnet som sover vid rötterna

Lite mer natur. Luften jag andas. Lugnet jag fösöker ta efter. Platser där saker tar sin tid.
Skogsfilosofi = livsfilosofi.

aj aj aj

I lördags sa det inte klick utan pang i ryggen och så gjorde det sjuhelsikes ont. Trodde det var ryggskott men efter ett läkarbesök visar det sig ha med hostan att göra. Har alltså hostat mig till en slags muskelinflammation. Inge vidare alls. Idag kan jag i alla fall röra mig något mer nu så det går ju mot det bättre. Peppar, peppar..

Glad suris

Lillebror W sover över hos oss några dagar. Vi har löst några livsgåtor och filosferat (nåja), kollat på film,  köpt godis (glada surisar som W kallar dom) och bakat dammsugare. Som alltid står W tappert ut med sin syrras fotoidéer som dyker upp då och då (håll en sådan där godis framför ögat och se förbannad ut.)
Älskade lillebror <3

Dudunk-dudunk

Du vet ju att jag bara är t v å hjärtslag
bortåt, hemåt kom vi går HITÅT
den rätta vägen är alltid fel
fel väg leder till något bättre
Dudunk, dudunk, dudunk
räknar du nu?
Håll takten
jag tappar alltid bort mig i livet 
1, 2
1, 2
1, 2, 3
håll mitt hjärta såsom du håller en gitarr
såsom du håller musiken nära din kropp
plocka strängarna
sådärja, vackert
först då ska jag hålla dig som en fågel
i min öppna hand
när du håller mig varmt, ömt, nära (inte för hårt)
lätt som en fjäder
med ett pickande hjärta
du vet väl om, du kommer väl ihåg?
bara t v å hjärtslag bort

 

Dikt från hösten 2011, bortglömda rader hittad under vårstädning av hårddiskarna.

I skogen bultar mitt hjärta hårdare


En saga om rätt och fel

Blurriga skogar
dimljus
känslan av att vara med i Ronja Rövardotter
vinterskrik (stiället för vårskrik)
är (en av de tingen) de vackraste jag vet

Redigering: Blåa kalla färger

Tack för fina kommentarer om bilderna i förra inlägget  med modell Stella Wedin :D Fick ett önskemål att visa hur jag fick fram färgerna i bilderna. Så här gick det till på ett ungefär:

1. Öppnar bilden i Camera Raw, ljusar upp exponeringen något, lägger på lite mer kontrast och brightness. Samt blacks. Alltså svärta.
2. Nu börjar jag med färgerna. Jag använder reglaget vibrance för att få fram de speciella färgerna. Jag gör även bilderna en aning blåare genom att ändra temperaturen. (Vissa bilderna från sessionen ville jag plocka fram solskenet mer och drog då lite mer åt det varmare gulare hållet. )
3. Gör ytterligare justeringar med kontrast och svärta.
4. När jag känner mig nöjd och har sparat den första varianten i färg konverterar jag till svartvitt och sparar som en ny bild. Här lägger jag på en starkare kontrast med hjälp av kurvor för att få det svartvita mer dramatiskt.

Hoppas det var till någon hjälp. Bästa tipset vad gäller redigering är att pröva sig fram och vad gäller färg så gå på känslan!

Fred och kärlek i en värld med svärta

Modell: Stella Wedin
Stellas och min bästa session någonsin. ♥

Konstig konst

Sandvikens konsthall har en teckningstävling, dessa fyra verk ställer jag upp med. Fredrik och jag ska åka in strax och lämna in dem. Sen är det bara att hålla tummarna att de kommer med.
Tekniken jag använt är vattentusch för bakgrunden (och papperstussar för att dra ut och göra ljusare partier.) För själva figurerna är det bläck, tusch och lite silverpenna som jag använt.

Namnlösa är dom inte, mina konstiga filurer. Uppifrån vänster:
1. Jag brinner
2. Det var inte mitt fel
3. Jag skulle vilja skydda dig från allt ont
4. Borttappad passion

Det var verkligen befriande roligt att göra de här fyra. Jag hade ingen idé eller tanke från början utan hämtade bara inspiration någonstans fritt ur det omedvetna. Låter kanske lite flummigt. Men det är en härlig känsla.

Vackra ting

I julklapp (förra årets julklappar om man ska vara petig) så fick jag bland annat en jättefin Cath Kidston skrivbok från mamma (överst i kollaget.) Sidorna inuti har olika blommiga mönster. Från mamma fick jag också choklad, brevpapper, cupcakeformar och lite annat smått och gott.

Brorsan R gav mig en fototidning och så ännu lite mer choklad (roligt var att jag gav honom en träningstidning och proteinbars, vi är lite olika men tänker rätt så lika ändå, haha.)

Från Fredrik fick jag otroligt nog en Kitchen Aid!!! Och inte tog med det fick jag två boxar med Glee som vi nu glott på en massa i mellandagarna. Ljuvligt.

Från Fredriks mamma gick vi överkastet som är bakom skrivboken på första bilden och så lite annat. Till oss själva gav vi den vackra broderade kudden på bilden längst ner till höger.

Peace



Modell: Stella Wedin

Håll till godo! Imorgon blir det bildbomb med massor från Stellas och min senaste fotografering.

Glitter

När jag var liten och hade min schlagerfas var jag helt såld på paljetter och allt sånt som glittrade.. Sedan svalnade det där ;)

Men dagen innan nyår gjorde jag en tur på Myrorna för att hitta nåt snajsigt till tolvslaget. Bland galgarna fanns det som alltid när man rotar second hand både ros och ris. Fult och snyggt och alltt sånt som är däremellan. Som till exempel förskräckliga hiskeliga paljettkreationer som stacks och var oformliga men också potentiellt vackra ting som var fula på och fulasnygga saker som man bara blir helt kär i.
Summan av kardemumman; hem följde en svart enkel kofta med en rad av ett pärlmönster och den gröna klänningen ovan som jag sedan bar då 2011 blev till 2012. Väldigt fyndigt. Och glittrigt.
Jag tror jag gillar't igen!

♥ Länkkärlek ♥

Jag har fått en fin award från Johanna. Tack å tack! Glad jag blev :)
"Min första award vill jag ge till Jenny. Jag fascineras av hennes otroliga foton på bloggen. Det ser ibland ut som en saga. Det är en av mina drömmar att någon gång kunna lära mig att ta sådana bilder som hon gör. Och fast hon bara är 19 år så är hon fotograf, författare och föreläsare."

Nu är det min tur att lämna awarden vidare och så här gör man.
1. Klistra in awarden på din blogg 
2. Tacka personen som gav dig awarden och länka till bloggen 
3. Välj ut fem personer/bloggar som du vill ge awarden till 
4. Lita på att dina följare sprider kärleken till andra bloggare 
5. Och det viktigaste: Ha roligt och stötta varandra!

Så nu är det dags att sprida lite länkkärlek. ♥

Min första award går till Matilda Myphoto. För sina fotografier som utmanar stereotyper kring bilder. Nytänkande och unikt. Fantastiska färger och nya fokus.

Min andra award går till Missjeni med sin fotoblogg som sprider så mycket glädje och värme människor emellan.

Min tredje award går till Cake Camera Creativity en tjej som kan det där med tårtor! Inspirerande bakglädje. Riktigt fina bilder också!

Min fjärde award går till  Florstunn, Ida som skriver så vackert, poetiskt och äkta. Med ett av de vackraste bloggnamnen.

... Och min femte award går till... Josefin för kombinationen av bild och text där varje inlägg blir en berättelse eller en saga.

Måndag

Juldagspromenaden på favorit blåbärs/fotostället. Lika vackert vinter som vår. Fördelen med vintern är ju att det är totalt myggfritt. ;) Nackdelen är att man saknar gömslena med de blåa bären. Bilden är dubbelexponering som fått sig en sån där rödrosa ton hämtad ur gamla fotografier.

Skogspromenad byttes ut mot Ikea. Inge vidare väder idag inte. Vi håller på införskaffa ramar till en kommande fotovägg. Ett projekt jag alltid velat göra men som inte riktigt blivit av. Nu så! Kvar är "bara" att bestämma vilka bilder som ska få pryda sin plats...
Förutom att irra omkring bland reafyndande folk så har jag gjort klart sista uppgiften i Kreativt skrivande, ritat litegrann och redigerat skogsbilder. Nuläget är väntan på en jäsande bröddeg.. Och så ska jag faktiskt rita lite till!

Hej 2012!