Sedvanligt torsdagsrep

Då kör vi torsdagsrepning i vanlig ordning.

I replokalen

Nu när det varit bildbrist några dagar så tänkte jag att det skulle passa med ett rejält inlägg, en massa bilder från replokalen på Fältskärsleden. Där vi trivs så bra. (Fredrik har knäppt bilderna som är på mig, resten är det jag som står bakom kameran.)
God söndagskväll!

ser du klarare nu

Nu har vi repat så att fingrarna är riktigt ömma!  Såsom det ska vá. För den som kanske undrar är det jag, Fredrik och Alex som har ett band tillsammans (namnlöst just nu.) Jag på sång och gitarr, Fredrik på sång och (el)gitarr och Alex bakom trummorna. Nu i helgen har vi kört dubbelrep. Dels igår och så idag också. Idag var vi lite trötta dock så vi pausade med vaniljhjärtan.
Nu är det dags att knyta ihop säcken för den här veckan, med filosofiska problem och söndagstv + te och tekakor såklart.

Lördagsrepning

Ackordanalyser är utskrivna. Termos med te fixad, gitarrerna i högsta hugg... Mot replokalen!

Äntligen replokal

I torsdags fikafirade vi att vi ä n t l i g e n fått replokal! Det är så otroligt obeskrivligt underbart! I somras repade vi i en aula med förskräcklig akustik men nu ska det bli andra bullar! Det roligaste är att vi fått replokal på precis det stället vi drömde om. Nära tågstationen och nära där vi bor. Kan inte bli bättre! Nu på torsdag kommer vi att premiärrepa. Ska bara blir lite bättre i rösten också. Jag längtar.

Flickan som blev en kråka

Gitarren har legat ostämd och samlat damm i veckor... Nu när den låter som den ska så gör jag inte alls det. Jag tycker så mycket om att spela Mikael Wiehes Flickan och kråkan men nu är det snarare jag som är en sån där kråka. I alla fall låter som en. Haha.
Kan ju plinka lite i alla fall, skriva texter och fundera. Vänta på att den svarta kråkan ska flyga ut ur bröstet (eller lite mer odramatiskt, att förkylningen ska fly sin kos...)

Jamma när mörkret smyger sig på

Skriver nya låtar. Lär mig nya ackord. Bejakar en av mina många drömmar.

Detaljer som gör en helhet


Kärt barn utan namn

Min akustiska gitarr heter Skorpan efter Bröderna Lejonhjärta, min första gitarr hette William efter min lillebror men vad ska denna skönhet heta? Hmm. Namnförslag någon? ;)

En dröm i körsbärsrött

Här är min försenade födelsedagspresent från Fredrik. Finns inte ord för hur chockad och glad jag blev.♥
Blev nämligen lite sugen på att skaffa en elgitarr när jag såg Pernilla Anderssons fina röda i melodifestivalen, tänkte dock att det får bli nån gång om några år eller så. Aldrig hade jag kunnat ana att jag skulle få en i 19 års present!

Och inte hade jag heller kunnat ana för fem år sedan, ens 2 år sedan att jag skulle förutom en fin akustisk Cort också skulle ha en körsbärsröd Epiphone i mina ägo och dessutom kunna spela.
Tänk hur bra vissa saker kan bli. Musiken, som jag begravde under barndomens sandslott har hittat tillbaka.
En passion i mitt hjärta.

Citroner och koder

Tänk vad bra det är med självutlösare :)

Jag håller på med vårt bands fina hemsida. Det är så skojigt för att jag känner mig rätt bra på det vid det här laget. Jag började någon gång med html kodning när jag gick på mellanstadiet. Första hemsidan handlade om delfiner och hette passande nog "Jennys delfinlagun". Jag hade blandade typsnitt och en förfärligt skrikig turkos bakgrundsfärg. Lite kul att se hur saker och ting förändras när man lär sig och blir bättre.

Just ja!
...jag har fått en finfin försenad födelsedagspresent av Fredrik som ni ska få se.
...vi åt en riktigt god men lite otippad lunch idag som hamnade framför kameran. Det får ni se senare.
...och så håller jag på sparka igång höstens anhörigprojekt som kommer bli så BRA! Det ska ni också få ta del av såsmåningom!

Jag älskar och jag hatar den här staden


Allt som du byggt upp igen


Repa-repa-repetera!

Solsken, lillebror du var ljuset



Vi har haft turen att fått superbra hjälp med inspelning från en gitarrlärare på Kulturskolan. Tack Åke! Så nu kan ni lyssna på en mycket bättre version av låten lillebror. Jag brukar spela den ibland när jag är ute och föreläser  och självklart är låten skriven för och tillägnad William.

För så är livet, man spelar och ser vart man  far. Helt enkelt.